Att gnälla i onödan

Tänk så mycket energi vissa kan lägga på att gnälla. I onödan. Tänker framförallt på mitt jobb. Det finns en bunt gnällgubbar där som lyckas hitta fel med än det ena och än det andra. Över mycket som skulle gå att lösa om man bara hörde sig för om det.

Vi har absolut knepiga system när det gäller vissa saker på jobbet. Tex det där med arbetskläder. Vi tjänar ihop till våra egna kläder. En arbetad timme motsvarar ungefär en krona. Om man inte är fast anställd. Då har man 2800 kr/år att hämta ut kläder för. Förra året jobbade jag lite drygt 900 timmar. Man får inte mycket kläder för 900 kr. Det är nog ungefär ett "sommarställ", alltså ett par byxor och en jacka. Året efter kanske man har lyckats jobba ihop till vinterkläder. Men då kanske sommarbyxorna börjar vara slitna, men det har man inga pengar över till. Superknasigt.

Jag har nu hamnat i det läget att jag ligger minus på jobbklädkontot och var i stort behov av nya skor och ett par byxor. Gormade en stund över det men tänkte att det går ju att chansa. Gick upp till chefen och förklarade situationen. Å inte var ju det några problem! Fick beviljat att hämta ut "riktigt sköna skor, men dom behöver ju inte kosta över 2000 kr..." plus ett par nya byxor! Å av bara farten så skulle även Ida få hämta ett sommarställ! Kan säga att det var två nöjda tjejer som lämnade aktuell arbetsklädsbutik!

Annat knasigt är att man ställer upp och jobbar hela året som timanställd och när sommaren kommer och man vill vara ledig så får man en tre-månaders heltidsanställning. Å företaget berättar att ledighet får tas ut utanför denna period. Då, när ingen annan har semester. Men jag har varit fast besluten om att få vara ledig v 31 så att jag, Fredde och Agnes får vara lite lediga tillsammans. Detta har det tjorvats med lite fram och tillbaka. Förra veckan kunde det inte lovas något utan det fick visa sig om det var möjligt. Kul... Man törs ju inte hoppas och planera in något... Så därför, i samma veva med klädfrågan, tog jag upp det och ville veta där och då att jag helt säkert kunde vara ledig. Inte heller det var något problem!

Känner mig som en grymt skicklig förhandlare! ;-) Å betydligt fiffigare än dom som bara går och klagar utan att försöka! En liten eloge kan ju chefen också få som lät sig förhandlas med!