Det där med hus...

Hemnets app är en av dom appar jag använder allra mest. Minst ett par gånger per dag kikar jag in där för att se om vårat drömhus har dykt upp. Där ett tag kändes det som att det vällde in hus och att vi var på visning varannan vecka. Visserligen var det ju inte sant, eftersom vi bara har varit på fyra visningar sedan i augusti. Men det kändes som att det skulle vara nära att hitta ett när det rullade på så bra. Men det liksom bara tvärdog.

Vissa krav på vårat framtida hus har vi. Men superkräsna tror jag nog inte vi är.
Här är några riktlinjer vi har:
*Vi vill inte lägga alla våra pengar på bostad. Vi vill ju även ha råd med annat och också slippa känna panik över att båda måste jobba gasen i botten å absolut inte bli sjuk eller sånt. Huvva...
*Läget ska vara hyfsat fritt. Inget villakvarter å se nått vacker när man tittar ut drar ju inte ifrån! Sen om det är en skog, en åker, en sjö eller nått helt annat spelar inte så stor roll.
*Barnvänligt. Ligger det nära en väg ska tomten vara så pass stor att det ska gå att leka på många andra ställen än kring vägen.
*Huset ska vara så pass stort att vi åtminstone ryms just nu och så att det i alla fall hyfsat enkelt skulle rymmas ett eller två barn till där. Om det då skulle innebära nån ny vägg eller en enklare utbyggnad är då inte hela världen.

Det var väl dom grundläggande grejerna. Sen är ju garage och vettig uppvärmning stora plus. Annars ska huset ligga så till i pris att det ska kännas som att man ska bygga ett garage, gräva jordvärme etc.

Inte att förglömma är att det är Norrfjärden/Alter-trakten som är mest aktuell. Det är där vi är mest och känner flest. Skönt om Agnes kan få växel-bo inom samma kommundel också.

Så att så väldigt farliga krav tycker jag inte vi har. Ganska normala kanske.

Senaste huset vi tittade på hade underbaraste tomten man har sett! Men huset var verkligen mini. En utbyggnad skulle inte räcka, för ALLA rum var för små... Inget garage och vedeldning. Där hade man lätt kunna lägga ut en halv miljon på att fixa. Sen när det blev budgivning och priset gick upp 100 000 kändes det bra att inte vara med.
Huset vi tittade på före hade sånna där saker som "fritt läge", "lantkök", "stall"... Där hade vi då rymts. Utan problem. Men det som var renoverat var en enda miss. Snickarn min fick nog nästan klåda av att vara där. Att det inte var värt priset det var lagt ut för förstod även jag. Absolut. Men jag frågade Fredde hur billigt det skulle behöva vara för att det skulle kunna vara tänkbart. "Gratis!" blev svaret, så då var det ju inget att fundera nå mer på!

Det andra huset vi tittade på var i alla fall så billigt att man skulle kunna bygga om hela huset. Dubbelgarage fanns det också. Stor tomt. Men omringat av andra hus och med obefintlig utsikt. Fyra villor runt om, skolan rakt över vägen som en jättemur och nästa granne en stor ladugård! Inget drömläge, nej.

Men det första huset vi tittade på... Kärlek på direkten. Det hade liksom allt. Panel och farstu egentligen det enda man hade velat fixa ganska fort. Annars bara sånna där lagoma projekt. Sånna man kan göra lite eftersom. Både efter tid och ekonomi. Men då drogs ju försäljningen tillbaka precis när vi skulle se på det en gång till för att försäkra oss om att det var så fint som det hade känts första gången. Jämmer och elände! Å klart det ligger kvar och gnager. Särskilt då vi fick höra att det skulle säljas nån gång efter nyår istället. Men det är ju inget man egentligen vågar lita på.

Så är laget so far... Bara fortsätta vänta, nöta Hemnet och försöka att inte bli knasig i vårat nuvarande hem! :-)

Published with Blogger-droid v2.0.6